Aktuell praxisnära forskning om undervisning och lärande i historia i Stockholm
Tisdagen 29 november 15.00-17.00, sal O333 Konradsberg, Kungsholmen
Lennart Steen, gymnasielärare vid Brännkyrka gymnasium, presenterar resultat från sin magisteruppsats
Uppsatsens syfte är att undersöka narrativ metod inom ett projekt vid Brännkyrka gymnasium hösten 2009 och hösten 2010. Projektet kallades för ”identitetsprojektet” där lärarna i historia och svenska samverkade utifrån A-kurserna i historia och svenska.
Utgångspunkten i projektet var att undersöka hur identitet konstrueras i förhållande till en berättelse. Grundfrågeställningarna var av närmast existentiell karaktär. Vem är jag? Hur blev det så här? Hur kunde det ha blivit? Vad kommer att hända? Lennart kommer diskutera frågor som uppkommit i anslutning till uppsatsarbetet.
Hans Olofsson, lektor vid UHS och högstadielärare vid Abrahamsbergsskolan, kommer vid seminariet diskutera resultat från sin licentiatavhandling:
Hans har efter lic.avhandlingen skrivit en tidskriftsartikel om betydelsen av aktörsperspektiv i historieundervisningen: ”Hitler lovade jobb och man blundade för slakten som pågick”. Vid seminariet kommer han att diskutera frågor som rör elevers möjligheter att både utveckla sitt historiemedvetande och sitt historiska lärande med hjälp av ett mera artikulerat aktörsperspektiv. Artikeln publiceras i Forskning om undervisning och lärande nr 7, december 2011.
Hur bör en modern historielärobok se ut?
Tisdagen 25 oktober 15.00-17.00, sal O334, Campus Konradsberg, T-bana Thorildsplan
Ann-Sofie Ohlander, professor emeritus, och Robert Sandberg, lektor i historia vid Södertörns högskola, inleder.
Ann-Sofi Ohlander har varit professor i barn- och kvinnohistoria och har under senare år arbetat på uppdrag av utbildningsdepartementets delegation för jämställdhet i skolan (DEJA). I två rapporter har hon granskat läromedel i historia och samhällskunskap. I granskningen ingår alla aspekter av läromedlen - målsättningar, textinnehåll, strukturering, övningsuppgifter, sammanfattningar, frågebatterier, lärarhandledning, illustrationer etc. Rapporten om historieämnet heter "Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia" SOU 2010:10
Robert Sandberg har under många år arbetat som författare och redaktör för läromedel i historia. Han har just publicerat en lärobok i nya kursen 1a1 riktad mot ”yrkesprogrammen”.
Efter inledningarna har vi ett öppet samtal om hur den ”goda” läroboken i historia bör se ut! Tänkbara frågor:
Vad betyder de nya kursplanerna i historia? (för grund- respektive gymnasieskolan?)
Hur bör en lärobok förhålla sig till ”äldre” respektive ”modern” tid?
Hur bör en historielärobok förhålla sig till ”kronologi”?
Hur kan kvinnors historia integreras i ”traditionell historia”? Hur påverkas strukturen?
Hur påverkas strukturen av olika historiska perspektiv som genus, etnicitet och klass?
Hur bör arbetet med historiska källor integreras i läroboken?
Hur bör förhållandet mellan lärobok och andra former av läromedel se ut?
Pedagogiskt drama – hur erfarandet kan bidra till förståelse och lärande
Torsdagen 28 april 15.00-17.00, O334, Campus Konradsberg, Kungsholmen
Ewa Jacquet är lärare och utvecklingsledare på Björkhaga skola. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning på grundskolans alla stadier och är mellanstadielärare, dramapedagog och ämneslärare i svenska och historia. Hon presenterar sin lic.avhandling, Att ta avstamp i gestaltande: pedagogiskt drama som resurs för skrivande. I avhandlingen kartlägger hon dels vilka olika semiotiska resurser eleverna använder i pedagogiskt drama och i skrivande, samt vilka spår de gestaltande övningarna lämnar i de texter som skrivits i anslutning till dramaövningarna.
I avhandlingen diskuteras också vilken lärandepotential pedagogiskt drama erbjuder. Ewa har också använt pedagogiskt drama (s.k. processdrama) i undervisningen i ämnet historia och bland annat skrivit en C-uppsats i ämnet. Hon är intresserad av att diskutera på vilka sätt erfarandet och gestaltande kan bidra till lärande generellt sett och för skrivande och i historieämnet. En intressant fråga är på vilka sätt historieämnet kan levandegöras med gestaltande övningar, hur olika perspektiv kan lyftas fram och vilken slags kunskap gestaltande övningar kan erbjuda.
Ewas avhandling kan laddas ner i fulltext via: su.diva-portal.org
- Det är en fördel om Du läser hela eller delar av avhandlingen innan seminariet!
Ämnesdidaktik i historia på universitetet och i skolan – är det någon skillnad?
Torsdag 10 mars 15.00-17.00 O333, Campus Konradsberg, Kungsholmen
Stefan Ekecrantz, historiker och universitetspedagogisk utvecklare vid UPC, presenterar ett pågående arbete med att inventera och analysera forskningsfältet undervisning och lärande i universitetsämnet historia. I en första delrapport diskuteras resultat från det inledande arbetet, där den engelskspråkiga forskningen som den kommer till uttryck i vetenskapliga tidskrifter 1990–2011 redovisas. Ett antal tongivande monografier diskuteras också i anslutning till de resultaten.
Stefan är intresserad av att diskutera relationen mellan de två forskningsfälten ”skolämnets ämnesdidaktik” i förhållande till ”universitetsämnets ämnesdidaktik”. Detta dels med avseende på hur det rent faktiskt ser ut i forskningen idag, dels med avseende på hur relationen kan te sig på ett principiellt plan. Vilka skillnader och likheter kan tänkas finnas – med avseende på undervisningsinnehållet i sig, förutsättningar för elevers/studenters lärande, och förutsättningar för undervisning?
Vidare är Stefan intresserad av att diskutera högskoleämnesdidaktik i allmänhet, ett fält som håller på att etablera sig, inte minst vid SU. Vad finns det för potential respektive problem med en sådan utveckling?
Stefan har skrivit en rapport som i förstone är tänkt som en bibliografisk resurs, jämte viss deskriptiv statistik och en metodredovisning. Anmälda seminariedeltagare kommer att få denna per e-post en vecka innan seminariet.
Progression i elevers historiska tänkande? Hur elever 9-19 år ger förklaringar i historia
Onsdagen 16 februari kl. 15.00-17.00, O334, Konradsberg, Kungsholmen
Anna-Carin Stymne, doktorand vid UHS och Historiska institutionen, SU, presenterar preliminära resultat från sin undersökning kring elevers sätt att förklara i historia. Anna-Carin har undersökt hur elever i åldrarna 9-19 år ger förklaringar till mänskligt agerande i historien. Hon har bl a låtit elever resonera kring Kristian II´s agerande i samband med unionsupplösningen 1520. Samtliga elever i studien kunde ge en förklaring, även om särskilt de yngre eleverna uttryckte stor tveksamhet kring varför Kristian II agerade som han gjorde.
Vilka mönster finns i elevernas historiska förklaringar? Vilken ”progression” finns med stigande ålder? Hur kan undervisning och träning utveckla elevers sätt att ge historiska förklaringar och beskriva historiens drivkrafter?
Anna-Carin är intresserad av att diskutera hur undervisning kan kvalificera elevers historiska förståelse. Är det möjligt att "mäta" resultatet av undervisning? Vad är det i så fall eleverna behöver kunna? En vanlig erfarenhet av elevers förståelse för historiska drivkrafter är att man "lär in" ett antal orsaker som anges av läraren eller läroboken, t ex ”orsaker” till franska revolutionen, industriella revolutionen eller första världskriget – utan en förståelse för på vilket sätt dessa orsaker leder till den specifika händelse man vill förklara. Hur kan man undervisa om historisk
förklaring?
Anna-Carin har skrivit utkast till en rapport kring detta arbete och anmälda seminariedeltagare kommer att få denna per e-post en vecka innan seminariet! Vid seminariet kommer vi diskutera denna text.
